Uppsatsopponering

Först och främst kan man dela upp uppsatsen i tre lite större huvuddelar, inledning, faktadel och analysdel. Nedan presenteras dessa delar var för sig och tips runt vad man i var och en av dessa delar bör undersöka när man opponerar på en uppsats:

 Inledningen finns först i uppsatsen. Här skall arbetet och dess ramar presenteras.  Vad är det som skall undersökas och hur ska det gå till?

Här finns uppsatsens syfte, frågeställningar, metod och källkritik. Här skall författaren förklara vilken metod som använts och hur han eller hon förhållit sig till de källor som ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsen skall även presenteras och motiveras.

I denna del av uppsatsen bör man kontrollera:

• Syfte: Finns det ett övergripande syfte med uppsatsen? Vad är det författaren vill undersöka och varför? Varför är detta ett ämne som är viktigt att studera? Att enbart motivera uppsatsen på grund av personliga preferenser exempelvis eget intresse o.s.v. är inte tillräckligt. Är ämnet uppe för debatt eller aktuellt inom forskningen? På det viset bör man istället motivera uppsatsen. Motiveringen av uppsatsen kan även om så anses lämpligare av författaren, även skrivas i samband med en inledande text till uppsatsen. (En ingress eller inledning)
  
  
• Frågeställningarna: Dessa skall förtydliga uppsatsens syfte. Är frågeställningarna tillräckligt begränsade för att man inom ramen för uppgiften kan besvara frågeställningarna på ett utförligt sätt? Går det att göra dessa mer analytiska och på så sätt få ut mer av diskussioner och slutsatser? Kan man på andra sätt förbättra dessa? Göra de mer begränsade men samtidigt att de öppnar för diskussion? Hur?
  
  
• Metod: Vad har författaren arbetat med för metod? Man kan antingen arbeta med en kvalitativ metod, det vill säga man samlar in redan tillgängligt material och sammanställer dessa till ett resultat utifrån det syfte och de frågeställningar man arbetat med. Man kan även få fram kvalitativt material genom att göra djupintervjuer. Motsatsen kallas en kvantitativ metod. Då samlar man själv information som exempelvis kan bestå av en mängd sammanställd information, exempelvis i form av intervjuer, statistik, enkäter eller liknande.
  
  Vad man skall fråga sig här är alltså: Hur har författaren kommit fram till sitt resultat? Är denna metod tillräckligt bra för att man skall kunna försäkra sig om att författaren besvarar frågorna vetenskapligt? Finns det andra och bättre metoder man kan använda sig av? Är detta den mest relevanta metoden att arbeta utifrån? Dessa frågor bör man ställa sig när man opponerar runt uppsatsens metod.
  
  
• Källkritik: Har författaren ett källkritiskt förhållningssätt till sina källor, alltså finns det någon form av källkritiska resonemang runt författarens källor? Går det att säga något om de källor författaren använder? Finns det källproblematik? Är de objektiva och opartiska? Finns det annan källproblematik?

 Uppsatsens faktadel. Denna del kallas även ibland uppsatsens resultat eller resultatdel. Här skall författaren sammanställa de fakta han eller hon fått fram och presentera dessa för läsaren. Det kan röra sig om enkäter, intervjuer eller sammanställt statistiskt material eller helt enkelt att man studerat tidigare forskning och litteratur.  All information i denna del skall självklart vara skriven och formulerad med egna ord, undantaget vid direktcitat. Alla citat skall ha en källhänvisning, likaså all icke vedertagen fakta (d.v.s. sådan information som man inte kan anse alla har vetskap om) Det är ett vagt begrepp, men huvudregel kan sägas vara att man frekvent i denna del (åtminstone en gång i varje stycke eller när ny fakta presenteras) visar var informationen och fakta hämtats från. Källhänvisningarna skriver man enklast med hjälp av löpande fotnoter.

I denna del av uppsatsen bör man kontrollera:

• Besvarar de fakta eller material som det hänvisas till uppsatsens frågeställningar?  Är informationen avgränsad? Finns det information som hade kunnat utelämnas?
• Är det enbart fakta som tas upp? Inga egna åsikter eller slutsatser får förekomma.

3) I analysdelen skall man sedan dra slutsatser givet de fakta som tagits upp i faktadelen. Här bör ingen ny faktainformation tillkomma utan meningen är att man, utifrån fakta som tidigare tagits upp, skall resonera och dra slutsatser

I denna del av uppsatsen bör man kontrollera:

• Besvaras frågeställningarna ur ett analytiskt perspektiv?
• Är slutsatserna relevanta? Har resonemangen uppbackning i fakta som tas upp i fakta/resultatdelen?
• Tillkommer det ny fakta i analysen som inte tagits upp i fakta/resultatdelen?

Sist i uppsatsen skall det även finnas en källförteckning och den skall ta upp alla källor vilka bidragit med information till faktadelen. Det är viktigt att kontrollera att alla källor i källförteckningen verkligen använts i arbetet samt att inga källor saknas i källförteckningen. Likaså skall källförteckningen ge sådan information så läsaren med lätthet kan finna den källa vilken författaren arbetat med.