Att skriva uppsats i samhällskunskap: Introduktion till samhällskunskap

Introduktion till samhällskunskap

Vad är samhällskunskap?
Samhällskunskap är ett tvärvetenskapligt ämne. Det innebär att samhällskunskap innehåller en rad andra ämnen som t.ex.

Historia
Politik
Ekonomi
Kulturgeografi
Juridik
Sociologi

Enkelt uttryckt kan man säga att samhällskunskap handlar om att förstå den värld som vi lever i. För att kunna skapa sig en bild av vår värld är det viktigt att även förstå vad som har orsakat och förändrat vårt samhälle, men även ett framtidsperspektiv är viktigt. Samhällskunskap är alltså läran om hur samhället fungerar och varför. Ämnet handlar dock inte bara om att skapa en förståelse för hur samhället fungerar. Minst lika viktigt är det att ge eleverna möjligheter och verktyg för att kunna delta aktivt i samhällslivet. Samhällskunskap har därför ett väldigt tydligt syfte: att skapa förutsättningar för att kunna förstå och påverka sin egen samtid (och framtid). En förståelse för andra människors tankar och idéer, om rättigheter och skyldigheter, samt möjligheter att påverka samhället utgör viktiga delar av samhällskunskapsämnet. Det är också det som ligger till grund för och främjar ett demokratiskt samhälle.

Det handlar om att förstå världen.

Vad är en samhällsfråga?

Ibland används begreppet samhällsfråga (eller samhällsproblem) när något skall diskuteras och förstås. En samhällsfråga kan vara i princip vad som helst som påverkar samhälle och individ. Nedan ges några exempel:

· Brottslighet

· Fattigdom

· Jämställdhet

· Jämlikhet

· Krig

· Ekonomi

· Politik

Varje fråga, eller ämne, kan sedan delas in ytterligare för att på så sätt göra det enklare att förklara och förstå samhället.

Samhällskunskap – ett komplext ämne

Den värld vi lever i är enorm och många gånger svår att förstå sig på. Här har samhällskunskap ett viktigt uppdrag. Allt ifrån det lokala och globala till det individuella och kollektiva tas upp till behandling. Det innebär att ämnet inte utgörs av små lösryckta delar. Här är det istället en slags helhetsbild som eftersträvas. Enkelt uttryckt skulle man kunna säga att alla (politiska) beslut som tas i ett samhälle får en konsekvens. Beslutet kan komma att påverka individer, grupper, samhällen, stater, organisationer o.s.v. Det är alltså en hel del olika aktörer som kan vara inblandade när en samhällsfråga skall förstås och diskuteras. En bild kan fungera som en hjälp till förståelse:

Ett beslut tas i EU. Eftersom Sverige är medlem i EU kommer Sverige att påverkas, men beslutet kommer även att påverka enskilda individer och grupper. Beslutet kommer med stor sannolikhet även att få effekt utanför EU.

Alla kan vara med och påverka och alla påverkas.

Det går även att vända på resonemanget:

Genom att utgå ifrån den enskilda människan visar man att man som individ har möjlighet att påverka beslut som tas på EU-nivå. Detta kan göras på olika sätt. Ett av de vanligaste sätten är att använda sin rösträtt. Det finns dock en hel del andra möjligheter att påverka. Det kan t.ex. vara namninsamlingar, demonstrationer, engagemang i organisationer och liknande.

Kunskap om individens möjlighet att påverka politiska beslut är en del av samhällskunskapsämnet som är viktig. Grunden för det demokratiska samhället utgörs av enskilda individer och deras möjligheter att påverka politiska beslut. Genom ytterligare modeller kan man visa hur en stor del av världens delar hänger ihop och påverkar varandra, men också hur komplex världen är.

Det gäller att göra världen begriplig.

Förklara och förstå en samhällsfråga

För att skapa en förståelse av samhället är det viktiga att kunna förklara och diskutera kring orsaker och konsekvenser. Genom att göra det skapas en förståelse för hur (och varför) samhället är uppbyggt och fungerar. Detta kan man göra genom att använda sig av en modell. Då man väljer att använda sig av en sådan modell ges en struktur av den samhällsfråga som man försöker förklara och förstå.

Genom att använda sig av en analysmodell så som den ovan kan man skapa sig en bild av den samhällsfråga som skall förklaras och förstås. Genom att byta ut ordet ”SAMHÄLLSFRÅGA” till, exempelvis, ”fattigdom” kan det som efterfrågas bli lättare att förklara och förstå. Här kan man ställa frågor till sig själv: Vad orsakar fattigdom? Vilka konsekvenser får fattigdom för samhället och dess individer? Vilka åtgärder har vidtagits för att bekämpa fattigdom? Här kan även förslag på åtgärder tas upp till diskussion. När en samhällsfråga skall behandlas bör upplägget följa en tydlig struktur. Det är viktigt att först redogöra för bakgrundsfakta för att samhällsfrågan skall bli begriplig. Utan ett faktaunderlag blir det väldigt svårt att förklara och förstå det som efterfrågas.

Diskutera en samhällsfråga, vad innebär det?

En samhällsfråga skall kunna diskuteras ur olika perspektiv. Det kan t.ex. handla om att diskutera för- och nackdelar gällande åtgärder av samhällsfrågor. Här är det viktigt att inte ta utgångspunkt i den personliga åsikten. För att kunna förklara och förstå vad som händer i samhället är det ett måste att se det som efterfrågas i ett större perspektiv än det personliga. Som elev bör man därför vidga sitt perspektiv och undvika att använda sig av ”jag-formen” när en samhällsfråga skall diskuteras. För att tydliggöra detta kan följande exempel användas. I en fråga där eleven skall diskutera för- och nackdelar med statens monopol på alkoholförsäljning ges följande svar: ”Jag tycker att vin och öl borde säljas i vanliga butiker för då kan jag själv bestämma i vilken butik jag vill handla. Det är mer praktiskt”. Det är en personlig åsikt som egentligen inte säger något om det som efterfrågas. Frågan måste alltså diskuteras ur ett större perspektiv än vad detta innebär rent personligt. T.ex. kan man diskutera vilka effekter en ökad tillgång till alkohol kan tänkas få på folkhälsan. Ett sätt att undvika att redogörelsen och diskussionen av en samhällsfråga ges en allt för personlig karaktär är att använda sig av den modell som tas upp ovan.

Ett källkritiskt tänkande

I samhällskunskap (och i många andra ämnen) är det viktigt att vara källkritisk. Det innebär att man noga tänker igenom vilka informationskällor som man använder sig av. Det är nödvändigt att noga sätta sig in i vad ett källkritiskt tänkande innebär. Källor som innehåller brister bör undvikas. Det är alltså viktigt att visa att man behärskar ett källkritiskt tänkande så väl i teorin som i praktiken. Här bör man vara uppmärksam så att man inte bara använder sig av källor som stödjer den egna åsikten.

Förklara och förstå

Inom samhällskunskap används ofta olika metoder och modeller för att förklara och förstå samhället. En modell kan sägas vara en förenklad bild av verkligheten och en metod är det arbetssätt som används för att undersöka olika slags samhällsfrågor.

Modeller:

En modell är alltså en förenklad bild av verkligheten. Modeller används för att kunna göra samhället mer lättförståeligt. Det kan t.ex. handla om att använda sig av olika slags diagram för att visa på samband och utveckling. Med hjälp av diagram kan man studera löneutveckling för män och kvinnor, arbetslöshet i förhållande till utbildning, invandring o.s.v. Förutom diagram kan även andra modeller användas för att förklara. Ett exempel på det kan vara så kallade välfärdsmodeller (här brukar man tala om en konservativ, liberal och socialdemokratisk modell). De modellerna ger alltså en förenklad bild av hur välfärden är uppbyggd och fungerar i olika länder. Teorier är också modeller. En teori kan enkelt sägas vara en förklaring. Inom forskning är det vanligt att man använder sig av olika teoretiska modeller för att förklara samhällsfrågor.

En befolkningspyramid är ett exempel på en modell.

Metoder:

När man studerar samhällskunskap kan olika metoder användas för att samla in och bearbeta fakta. Detta är vanligt när man skriver uppsatser. Oftast brukar man tala om kvantitativ och kvalitativ metod, men det finns även andra metoder man kan t.ex. använda en komparativ metod.

Kvantitativ metod: Denna metod är inriktad mot något som är mätbart t.ex. någon form av statistik. Med hjälp av den kvantitativa metoden kan man sammanställa material i olika tabeller och diagram som gör fakta mer hanterbar. Här har inga tolkningar gjorts utan det är bara en statistisk redovisning. Metoden är användbar då det handlar om att göra data överskådligt. När man använder sig av denna metod är det viktigt att sammanställningen resulterar i något som kan användas och förstås. Det kan därför vara nödvändigt att diagram och tabeller ges en förklarande text.

Kvalitativ metod: Då den kvantitativa metoden inte ger utrymme för tolkningar kan den med fördel kompletteras med det som kallas för en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden syftar till att göra tolkningar för att skapa en förståelse och förklaring till den samhällsfråga som undersöks. En tabell eller ett diagram kanske måste kompletteras med en tolkning (en slags djupare analys) och då använder man sig av en kvalitativ metod.

Komparativ metod: Här handlar det om att göra jämförelser. Kanske är det så att man skall jämföra brottsligheten under 2010-talet med brottsligheten under 1910-talet. Det blir då tydligt om det har skett någon förändring över tid.

Bildkällor: Clip art.