En uppsats
kräver oftast mer arbete än kursens övriga uppgifter. Därför är det viktigt att
komma igång med uppsatsen så fort som möjligt. Uppsatsens längd bör vara mellan
3 500 - 6 500 ord (7-12 sidor lång).
Vanligast är att använda typsnittet Times New Roman, 12 punkter.
Nedan följer en
beskrivning av hur man går till väga när man skriver en uppsats. Beskrivningen
kan används för uppsatsskrivande i både historie- och samhällskunskapsämnet
(även om den exempeluppsats som används har en historisk inriktning), men även
som underlag när man skall granska en uppsats.
För att en
uppsats skall godkännas så krävs det att den följer ett visst upplägg och
innehåller ett visst mått av vetenskaplighet. Kravet på vetenskaplighet ökar
allteftersom nivån på kursen ökar. I den beskrivnings som följer kommer exempel
att ges på vad en uppsats bör innehålla, men även exempel på vad som inte bör
förekomma kommer att ges. Använd denna mall som ett stöd för ditt uppsatsskrivande
eller opponering. I mallen kommer genomgående konkreta exempel att ges för att
underlätta förståelsen av uppsatsskrivandet och dess delar. Den uppsats som
kommer att användas i exemplen handlar om våld och ärekränkningar i 1600-talets
Uppsala.
Innan jag börjar skriva
Innan du kan
komma igång med själva skrivandet är det en hel del att tänka på. Först och
främst måste ett ämnesområde väljas. I stort sett vad som helst kan behandlas i
en uppsats. Här är det dock viktigt att ämnesvalet har en tydlig koppling till
det ämne som utgör grunden för uppsatsen.
Vad innehåller en uppsats?
En uppsats
brukar vanligtvis vara indelad i en rad olika delar. Dessa bör vara:
- Försättsblad
- Innehållsförteckning
- Inledning
- Syfte och frågeställningar
- Källpresentation
- Metod
- Fakta/Resultatdel
- Slutsats/diskussion
- Sammanfattning
- Källförteckning
Nedan följer en
mer ingående beskrivning av uppsatsens olika delar.
Försättsblad och innehållsförteckning
Försättsbladet
innehåller titeln på uppsatsen samt författare.
Innehållsförteckningen
innehåller rubriker och underrubriker. Det kan se ut på följande sätt:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
INLEDNING Sid
1
1.2 Syfte och frågeställningar Sid
3
1.3 Källpresentation Sid
4
1.4 Metod Sid
5
2
BAKGRUND Sid 5
2.1
Uppsala stad under 1600-talet Sid
6
2.2
Uppsala universitet Sid
6
3
KLASSIFICERING AV VÅLD OCH ÄREKRÄNKNINGAR Sid
8
4
VÅLD OCH ÄREKRÄNKNINGAR BLAND STUDENTER OCH ICKE-
STUDENTER Sid
9
5
ORSAKER TILL VÅLDSHANDLINGAR OCH ÄREKRÄNKNINGAR Sid
11
5.1 Kvinnomisshandel Sid
14
5.2 Dråp Sid
15
5.3Ärekränkningar Sid
17
6
STRAFF Sid
19
6.1
Straff, perioden 1624-1636 Sid
20
6.2
Straff, perioden 1688-1699 Sid
21
8
SAMMANFATTNING Sid
26
9
KÄLL- OCH LITTERATURLISTA Sid
28
Inledning
I inledningen
ges en kort presentation av uppsatsämnet. Här kan även en motivering till
ämnesvalet läggas in. Viktigt att tänka på är att ämnesvalet inte enbart skall
handla om det personliga intresset. Det skall finnas en tydlig inriktning som
visar på att arbetet är av undersökande karaktär. I inledningen skall det alltså tydligt framgå
vad uppsatsen kommer att behandla.
Syfte och frågeställningar
Detta är
uppsatsens kärna. En uppsats handlar inte om att bara redogöra för fakta kring
en företeelse. I en uppsats skall man undersöka och utreda en fråga noga. För
att detta skall bli tydligt måste din uppsats utgå ifrån ett syfte. Syftet
definierar vilket problem eller undersökningsområde som skall studeras. Här
bestäms vilken ämnesavgränsning som gäller för uppsatsen. Syftet skall vara
enkelt och tydligt utformat. Det skall även vara väl avgränsat. Detta är ett
måste för att syftet skall kunna uppfyllas. Utifrån syftet ställs sedan ett
antal frågor. Frågorna skall vara till hjälp för att förtydliga och för att
göra det möjligt att uppfylla syftet. Syftet skall alltså innehålla ett visst
mått av vetenskaplighet. Nedan följer ett exempel på hur ett syfte och
frågeställningar kan vara utformade:
Denna uppsats skall behandla
våld och ärekränkningshandlingar utifrån 1600-talets domstolsprotokoll vid
Uppsala universitet. Syftet blir således att:
Skildra våld och ärekränkningar bland studenter i 1600-talets Uppsala
och försöka klarlägga inom vilka kretsar detta ägde rum. Jag avser även att ge
en bild av de straff som tillkom dessa handlingar. För att genomföra detta
syfte har jag ställt följande frågor:
- Vilka former av våld och ärekränkningar förekom och går det att urskilja någon påtaglig förändring mellan perioderna 1624-1636 och 1688-1699?
- Förekom våld och ärekränkningar bara mellan studenter eller var det vanligt förekommande också mellan studenter och icke-studenter?
- Vad låg bakom våld och ärekränkningshandlingarna?
- Vilka var de vanligaste straffen för dess handlingar och hur kännbara var straffen för de dömda?
- Kan straffen knytas an till studenternas sociala ursprung?
Syftet och
frågeställningarna ovan är tydliga och konkreta och det råder därför ingen
tvekan om vad uppsatsen kommer att behandla. Notera även att såväl syfte som
frågeställningar innehåller undersökande delar. Syftet och frågeställningarna
ger på så sätt uppsatsen en undersökande karaktär och det blir då inte bara en
faktabeskrivning. Nedan följer ett exempel på ett syfte och frågeställningar
som inte bör användas:
Jag tycker om att titta på CSI och liknande TV-serier där brott och
brottsbekämpning skildras. Jag har därför valt att skriva min uppsats om
brottslighet. Mitt syfte är att:
Redogöra för brottsligheten i Sverige och USA. Utifrån syftet har jag
ställt några frågor:
- Vilka begår brott?
- Hur många brott begicks det?
- Hur arbetar polisen i USA och Sverige?
- Innehåller de TV-serier som visas på TV någon verklighet? Hur går det till i verkligheten?
Syftet och
frågeställningarna ovan innehåller en mängd problem. För det första finns det
ingen vetenskaplig förankring i ämnesvalet. Det utgår helt och hållet från
författarens personliga intresse. Syftet är också allt för övergripande (skall
författaren redogöra för brottsligheten i USA och Sverige förra året eller
under 10-årsperiod?) Här hade författaren istället kunnat begränsa sig genom
att välja en viss brottskategori som underlag för uppsatsen. Då syftet är oklart blir det svårt att
konstruera bra och tydliga frågor. Även frågorna behöver förtydligas och
begränsas. Frågeställningen om TV-serier saknar dessutom all relevans till
ämnet.
Källpresentation
När författaren
har redogjort för sitt syfte och frågeställningar är det dags att redovisa
vilket källmaterial som skall användas. I stort sett vad som helst kan användas
som källmaterial. Uppsatsens syfte avgör det. Ett exempel får illustrera:
Författaren till uppsatsen om Uppsalas brottslighet använder sig av
domstolsprotokoll från 1600-talet. Det utgör källmaterialet till uppsatsen.
Författaren presenterar sitt källmaterial utifrån de källkritiska kriterier som
ligger till grund för bedömning av källmaterial. Här lyfts styrkor och
svagheter fram med materialet. För läsaren skall det inte råda någon tvekan om
varför författaren har valt detta källmaterial. Det skall finnas en tydlig
koppling mellan uppsatsens syfte och val av källmaterial. Förutom
källmaterialet kommer ett antal andra böcker, artiklar, internetsidor och
liknande att behöva användas. Självklart skall författaren även här visa på ett
källkritiskt tänkande.
Nedan följer ett
exempel, utifrån det andra syftet, på en källpresentation som inte är godkänd:
Mitt källmaterial består av en polisman, artiklar som jag har hittat på
internet, TV-serier, artiklar från Aftonbladet och tidningen King (jag vet att
den inte är en faktatidning, men ändå. Sen är det bara en artikel som jag ska
använda så då gör det inte så mycket) Jag har också hittat ett intressant forum
där jag tror att jag kan hitta ganska bra information. Jag tror det är bra om
jag använder mitt sunda förnuft som kontrollkälla när jag läser på forumet så
att den fakta jag hittar verkligen stämmer och inte är påhittad. Blir jag
osäker får jag kolla på wikipedia.
Denna
källpresentation är självklart inte godkänd. Här finns inte något källkritiskt
resone-mang eller motivering till varför författaren har valt just dessa
”källor”. Källkritik är A och O när man gör sitt val av material. Det är
viktigt att tänka på att tveksamma informationskällor skall undvikas (här åsyftas
sidor så som Wikipedia, forum och liknande). Om ett dåligt källmaterial används
spelar det ingen roll hur bra ämnesbegränsning man har gjort eller att syftet
är klart och tydligt. Uppsatsens vetenskaplighet faller då.
Metod
Med metod
innebär vilket vetenskapligt arbetssätt som uppsatsförfattaren har valt.
Metoden är alltså en hjälp för att strukturera upp arbetet och för att ge det
ett mått av vetenskaplighet. Metoden bör stämma väl överens med syftet och det
källmaterial som ligger till grund för uppsatsen. Beroende på vilket syfte
uppsatsen har finns olika metoder att använda sig av:
Kvantitativ metod: Denna metod är
inriktad mot något som är mätbart t.ex. någon form av statistik. Med hjälp av
den kvantitativa metoden kan författaren sammanställa sitt material i olika
tabeller och diagram som gör fakta mer hanterbar. Genom att göra det blir det
insamlade materialet lättöverskådligt. Författaren har då kategoriserat sitt
material. Här följer ett exempel på det ur uppsatsen om Uppsala på 1600-talet:
Våld och ärekränkningar bland Uppsalastudenter 1624-1636 och 1688-1699
Fall och år 1624-1636 1688-1699 Totalt
Fäktning,
knivslagsmål 6 8
14
Slag 17 13 30
Gruppslagsmål 13 11 24
Våld
med tillhygge 13 4 17
Kvinnomisshandel 8 1 9
Hårluggar 1 - 1
Dråp 1 4 5
Knuffar - 2 2
Ärekränkningar 1 5 6
___________________________________________________________________________
Denna metod är
alltså inriktad på något som är mätbart. Här har inga tolkningar gjorts utan
det är bara en statistisk redovisning. Metoden är användbar då det handlar om
att göra data överskådligt. När man använder sig av denna metod är det viktigt
att sammanställningen resulterar i något som kan användas och förstås av såväl
uppsatsförfattare som läsare. För att en tabell eller ett diagram skall bli
förståeligt så bör den kombineras med förklarande text. I tabellen ovan kan det
t.ex. behöva en förklaring gällande brottskategorierna.
Kvalitativ metod: Då den kvantitativa
metoden inte ger utrymmer för tolkningar kan den med fördel kompletteras med
det som kallas för en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden syftar till att
göra tolkningar för att skapa en förståelse och förklaring till det historiska
skeende eller samhällsfenomen som undersöks. Tabellen ovan kan utgöra ett
underlag för en kvalitativ tolkning. Här kan man säga att man går in mer på
djupet bakom siffrorna. Självklart behövs fakta för att kunna använda sig av en
kvalitativ metod.
Komparativ metod: Ofta så handlar
historiska framställningar om jämförelser mellan olika tidsperioder Det kan
även handla om att man gör jämförelser mellan hur olika författare väljer att
skildra historiska händelser. I sådana fall så görs en komparativ studie eller
analys. Det blir då tydligt om det har skett någon förändring över tid, eller
om författarna har olika syn på de händelser de beskriver. Om brottslighet studeras
så kan man med fördel jämföra det över tid.
Ovan har nämnts
tre olika metoder, men självklart kan man även använda sig av andra.
När det gäller
metoder så är det vanligt att flera olika metoder kombineras i en uppsats. I
samband med att författaren presenterar sin metod bör det därför tydligt framgå
varför just den eller dessa metoder har valts. Metoddiskussionen skall ha sin
grund i uppsatsens syfte och källmaterial. Författaren skall alltså tydligt
kunna motivera val av metod. I denna del bör det även ingå ett resonemang
huruvida vald metod innehåller några begränsningar. Författaren visar alltså på
både för- och nackdelar med vald metod.
Nedan ges ett
exempel på hur en metod inte bör vara utformad:
I min uppsats om brottslighet i USA och Sverige så kommer jag att titta
på diverse TV-serier sen kommer jag att sammanställa informationen. Jag kommer
också att fråga relevanta personer efter viktigt information som jag kan
använda mig av. Efter det så kommer jag att läsa i tidningar om olika brott.
Jag känner också en polis som jag kan fråga om jag vill veta hur många brott
som begicks i Sverige förra året. Jag vet inte riktigt hur jag ska få info om
brotten i USA men jag hade tänkt fråga på biblioteket. Och sen blir det
internet. Där tänker jag använda google och wikipedia.
Denna
metodbeskrivning är inte vetenskaplig. Författaren har inte förklarat vilken
metod som har använts. Det är viktigt att metoden har en vetenskaplig
förankring.
Fakta/Resultatdel
Nu är det dags
att presentera de fakta och resultat som man har kommit fram till. Denna del är
en presentation av de data som författaren har sammanställt. I den här delen är
det viktigt att det finns en tydlig struktur på den information som presenteras
och redovisas. Detta kan med fördel göras med hjälp av rubriker och
underrubriker (se Uppsalauppsatsens innehållsförteckning för exempel). Tänk på
att all fakta inte kommer att rymmas under den här delen. Bara de fakta som har
en tydlig koppling till uppsatsens syfte och frågeställningar skall behandlas.
Den eller de metoder som har valts styr över hur fakta redovisas. Det bör
finnas en tydlig röd tråd i presentationen. Tänk också på att det kan behövas
en viss bakgrundsbeskrivning innan fakta börjar presenteras. I exempeluppsatsen
väljer författaren att först beskriva Uppsala under 1600-talet och Uppsala
universitet. Detta görs för att skapa en tydligare bild av det som uppsatsen
kommer att behandla.
Slutsats/Diskussion
När alla fakta
är sammanställd och ett resultat har blivit tydligt är det dags för ett avsnitt
som brukar kallas för slutsats eller diskussion. Denna del är en analys och
diskussionsdel. Här utvärderas och diskuteras det som har sammanställts i
avsnittet ovan. Här drar författaren slutsatser utifrån det material som har
presenterats. I den här delen finns det alltså ett visst utrymme för egna
tankar och slutsatser. Det är dock viktigt att påpeka att de slutsatser som
dras inte skall vara vilda spekulationer utan det skall finnas ett tydligt
faktastöd i diskussionen och analysen. Även här skall det finnas en tydlig
återkoppling till syfte och frågeställningar. Personliga åsikter bör undvikas.
Tänk på att bibehålla ett visst mått av vetenskaplighet även i denna del.
Tolkningar kan dock göras, men de måste ha en tydlig koppling till vad som
tidigare har presenterats.
Sammanfattning
Sammanfattningen
är uppsatsens sista del. Enkelt uttryckt är det uppsatsen i miniatyr. Här görs
en kort sammanfattning av syfte och resultat. Inga nya fakta får förekomma i
sammanfattningen.
Källförteckning
I den sista
delen av uppsatsen skall allt material som har använts till uppsatsen uppges.
Först redovisas källorna och därefter ytterligare material. Olika material
redovisas för sig. Se exempel:
- Florén, Anders och Ågren, Henrik, Historiska undersökningar. Grunder i historisk teori, metod och framställningssätt, Studentlitteratur, 2006.
När böcker
(bearbetningar) skall redovisas görs det enligt ovan. Författare, titel, förlag och utgivningsår anges.
Internetadresser
redovisas enligt följande:
http://www.bra.se/ 2011-07-13.
Den exakta
internetadressen skall alltid anges följt av det datum då informationen inhämtades.
Har jag använt mig av Brottsförebyggande rådets information om brottslighet
måste den adressen uppges. Det ser då ut på följande sätt i källförteckningen:
Här visas det
tydligt varifrån informationen är hämtad.
Det material som
har använts redovisas var för sig och i bokstavsordning. Källförteckningen
skall vara exakt så att det inte råder några tvivel om varifrån information
till uppsatsen har inhämtats.
Övrigt
Källhänvisning, citat och plagiat
I en uppsats är
det mycket viktigt att ange de källor som har använts. Den som läser uppsatsen
skall enkelt kunna se varifrån informationen är hämtad. Detta är något som
borgar för att uppsatsen håller ett mått av vetenskaplighet. Källhänvisningar
skall göras löpande i uppsatsen. Källhänvisningen sätts sist i den mening eller
stycke som den hänvisar till. Här följer ett exempel på en källhänvisning:
Uppsala
universitet grundades hösten 1477 av ärkebiskop Jacob Ulvsson. Till en början
var det vanligt att en biskop eller ärkebiskop utsågs till universitetskansler.
Således utsågs Ulvsson till Uppsala universitets första kansler. Kanslern hade
ansvaret för universitetets fungerande både vad det gällde lärare och
studenter. Det var också kanslern som utdelade de akademiska graderna.[1]
I exemplet
används ett system där källhänvisningen (fotnoten) hamnar längst ned på sidan.
Används samma källa flera gånger räcker det med att, nästa gång, ange
författarens efter-namn. Vid den första källhänvisningen skall den dock anges
enligt nedan. Källhänvisningar kan också göras genom att infoga hänvisningen
direkt i texten inom parentes (Lindroth, Sten, Uppsala universitet 1477-1977, Almqvist &
Wiksell, 1976, sid 11ff.). Vilken metod som används bestäms av
författaren. Huvudsaken är att samma metod används genom hela uppsatsen.
Det är tillåtet
att citera andra författare, men när detta görs så skall meningen markeras med
citattecken och en källhänvisning. Citat bör användas med en viss försiktighet
i en uppsats. Citeras det väldigt mycket blir det svårare att bedöma
författarens kunskaper eftersom andras ord används framför ens egna. Om författaren
skriver av direkt från en bok eller hemsida utan att citera och referera så
räknas detta som ett försök till fusk. Att kopiera andras texter och presentera
dessa som sina egna räknas som plagiat. Uppsatser med plagierade delar får
automatiskt betyget icke godkänd. Det räcker alltså inte med att ändra lite i
existerande meningar genom att ta bort eller byta plats på ett par ord utan
allt måste vara skrivet helt självständigt.
Inga kommentarer:
Nya kommentarer är inte tillåtna.